kunglouiomlivet

Efter en hel veckas slit med att plugga inför två omtentor var det äntligen dags. Klockan 6.00 ringde klockan första gången och en halvtimme senare hade jag snoozat klart. Eftersom att jag skulle ut på krogen med mina kära vänner på kvällen, första gången sen augusti om jag inte minns fel, packade jag i ordning en "övernattningsväska" då jag skulle sova hos Sandi efteråt. Så jag åkte in till stan och skrev mina tentor, som jag inte tänker ge någon kommentar om hur de gick. Sedan försökte jag få tag på Sandi, vilket tog ungefär en timme. När jag äntligen fått tag på henne bestämde vi att jag skulle komma hem till henne så att vi kunde ta det lite lugnt innan vi skulle ut. När jag gick där i regnet och väntade på bussen så hade jag en känsla inom mig att jag borde stanna hemma, men eftersom att jag trodde att det berodde på att jag bara var trött så tänkte jag att jag åker ändå det är ju bara till att åka hem om det blir tråkigt.

När jag kom hem till Sandra kollade vi på film och lagade sedan köttfärsås och pasta. Det blev väldigt gott! Speciellt pastan. Den var inte alls överkokt och ihop kladdad för att vi gömde av att klockan hade ringt... hm.. i alla fall så började vi göra oss i ordning inför kvällen. Ena stunden hade vi gott om tid och nästa gång vi såg på klockan hade vi vääääldigt bråttom. Så efter att vi väldigt snabbt plockat ihop det som skulle med så började vi springa till bussen. Jag som inte har så bra kondition kunde naturligtvis inte andas när vi kom till bussen och det roligaste av allt var att jag tagit med fel medicin :P Som tur var så hade vi sprungit tillräckligt fort så vi han andas ut, någorlunda i alla fall, innan bussen kom. 

När vi kom hem till Anna satt vi och "firade" earth hour med ett glas vin och tända ljus samt att Sandra satt och sjöng medan Oskar komponerade ihop en sång åt henne. Väldigt vackert om jag får säga min mening ;P Efter en stund kom Linnéa och när earth hour var slut och vi satt på lite härlig 90-tals musik så kom Danni och Nazli. En stund senare satte vi iväg av mot krogen. Vi kom ganska tidigt eftersom vi hade hoppats på att det skulle vara gratis inträde om man kom innnan klockan 23. Men vi hade fel :P så satt i en soffa och väntade på att allt folk skulle komma medan några utklädda personer stod och dansade, fråga mig inte varför de var utklädda! Några av "gästerna" var den manliga Pippi Långstrump, Tarzan och en häst. Ja...

Efter en stund kom det mer folk och tillslut var det knökat. Så vi gick ut på dansgolvet =D och där var vi i stort sett resten av kvällen, ända tills jag och Anna skulle gå ner för några trappor och någon, vet ej vem, tappar (?) en drickaburk i mitt huvud 1½ eller 2 våningar uppifrån. Först fattade jag inte vad som hände, det gjorde inte så ont det kändes mest konstigt och jag kände hur det började bli varmt på huvudet. Sedan såg jag en Red Bull-burk framför mig. Jag höll handen mot huvdet och kände hur den blev blöt. Först blev jag sur och trodde att någon hade hällt ut en öl eller något över mig, men när folk börjar säga åt mig att jag ska sätta mig ner i trappen och då jag tar ner och kollar på min hand och upptäcker att den är helt blodig, börjar jag förstå att någon hade kastat en burk i huvudet på mig och det hade gått hål. Då började bli lite rädd. Speciellt då jag precis hade haft tenta om massa sjukdomar som jag var helt säker på att jag skulle få efter blödningen. Jag minns att några blondiner säger att jag ska vara lugn, att jag ska sätta mig ner och att det inte är någon fara. Sedan kommer en vakt tar mig under armen och för iväg mig mot köket medan en annan vakt gick före och "rensade vägen" och efter oss kom Anna. Under tiden vi går till köket var jag mest chockad och käner ingen smärta. Jag var mest rädd eftersom det kom så mycket blod. När vi kommer till köket och jag får sätta mig ner på en pall hämtar någon is och trycker mot såret och det var då jag kände att jag hade ont. När jag ser min blodiga hand börjar jag skaka och gråta. Anna är snäll och ringer till mina föräldrar och en vakt ringer till en taxi som får köra oss till akuten.

Så Anna och jag beger oss upp till akuten denna tidiga söndags morgon. Min telefon ringde precis när vi kom in och eftersomn de andra tjejerna säkert var oroliga så svarade jag men sa att jag inte kunde prata så jag la på igen. Det första personalen säger är "Ni får inte ha mobilerna på här inne! Stäng av dem!" okej... hej på er också! Sedan var de ganska dryga, de skulle fylla i några papper och sen kolla puls, saturation och blodtryck. Jag började känna mig lite obekväm eftersom att det fortfarande blödde från mitt huvud! Hon kollade lite på såret och sa att det inte var någon fara, la en kompress på huvet och sa att det hade slutat blöda, sen säger hon åt mig att lägga mig på sängen och så skjutsar hon iväg mig och ställer min säng bakom ett skynke (hur det nu stavas?), typ. Sedan går hon. Hon kollade inte om jag hade fått hjärnskakning, hon berättade inte vad jag skulle vänta på, hon frågade inte om jag behövde nåt. Jag fick inte ens smärtstillande, och jag hade ganska så ont då. Hon ställde mig typ där och gick.

Där låg jag, som tur var hade jag Anna bredvid mig. Efter en liten stund kom resten av tjejerna in till mig och strax därpå kommer mamma. Skönt att ha dem där i alla fall. Eftersom några skulle upp tidigt på måndagen så gick de hem, men Anna och Sandra stannade kvar. Så där satt vi och väntade, jag frös så mamma frågade om jag kunde få en filt. När jag var helt säker på att de hade glömt av mig (minst en halvtimme senare) så kom det en från personalen med en varm och go filt. Jag var ganska trött och ville egentligen somna, men visste att om jag hade fått en hjärnskakning och somnade så skulle de kanske inte vara så bra. Så Sandra och Anna försökte underhålla mig på bästa sätt genom att leka 20frågor =D Jag vet inte hur länge vi satt där, men tillslut kom en sjuksköterska och skjutsade in mig till ett annat rum. Då trodde vi att det äntligen skulle hända något. Men gjorde det det eh.. nej. Eller jo det gjorde det.. en timme senare!!! När läkaren väl kom så limmade han ihop såret med superlim och lite silvertejp på det. Eller ne det gjorde han inte, men han limmade i alla fall :P fast inte med superlim..

Vid halv 7-tiden fick vi äntligen lämna akuten. Så vad tog det 5 timmar? Eller 4 var det kanske? Hur som helst så kändes det som en evighet. Vilken efterfest... När jag kom hem fick jag lite att äta och sedan somnade jag direkt, utan att tvätta bort blodet från mitt hår, min hals och mina kläder. När jag vaknade var jag ganska yr så jag gick från sängen till soffan och satt där tills mamma hjälpte mig att försöka tvätta ur blodet ur håret. Eller det mesta i alla fall, fick ju inte gå för nära såret. Så nu är det mesta borta! När det var klart hade pappa lagat i ordning min favoriträtt och sedan gick jag och la mig. Vilken söndag... sunday bloody sunday...

Vill bara säga tack till mina älskade vänner för en rolig kväll och för att ni satt med mig på akuten hela natten! <3 Speciellt tack till dig Anna, verkligen jättesnällt av dig att du hjälpte mig och var med mig hela tiden så jag slapp vara ensam! Det betyder verkligen jättemycket! Jag älskar er alla jättemycket, ni betyder verkligen så mycket för mig och tack vare er blev besöket ganska roligt trots allt! <3
Ha de fint!
puss å kram loui <3