Systeryster
Idag fyller min syster år så jag tänkte tillägna detta inlägget till henne <3
Min syster har alltid varit min största förbild. Den person jag sett upp till mest av alla. Eller ja, det är hon väl forfarande och jag tror att det alltid kommer att vara så. Hon är smartare än de flesta, vacker som en blomma och hon har samma dåliga humor som jag har. Vi kommer inte alltid överrens men det beror oftast på att jag är svartsjuk på att hon har något som inte jag har. Men det bästa med min syster är att det spelar ingen roll hur många gånger vi än bråkar och hur dumma saker vi än säger till varandra så vet jag ändå att hon älskar mig och hon vet att jag älskar henne, och jag vet att vi kommer bli sams igen. Min syster är den person som jag har haft flest roliga stunder tillsammans med. Det skiljer bara ett år på oss (eller för att vara mer exakt ett år sex månader och elva dagar) så vi har alltid lekt med varandra, delat leksaker, intressen, vänner och fiender (okej kanske inte fiender, men personer vi inte tycker om i alla fall). Det finns så mycket jag skulle kunna berätta om men känner att detta inlägget skulle bli alldeles för långt i så fall så jag tänkte bara avsluta med att säga: Eve du är en underbar männsika, du är min största idol och jag älskar dig <3
Till mina andra vänner vill jag bara säga att jag älskar er också. Jag hade inte varit den jag är om ni inte hade funnits i mitt liv <3
puss och kram från loui <3
Nytt år - nya möjligheter
Tänkte att det var dags att väcka liv i min blogg igen! Mycket har hänt sen jag skrev sist. I slutet av november åkte jag och min storasyster till Milano för att hälsa på hennes pojkvän som pluggar där. Milano var en underbar stad på många sätt. Det var en väldigt vacker stad. Något som jag verkligen tyckte om med staden var att det var en sådan blandning av nytt och gammalt. Det var många nya fina byggnader som var hur häftiga som helst. Bredvid ett sådant här hus kunde det ligga en gammal vacker kyrka. Man behövde inte åka till massa olika ställen för att titta på historiska byggnader, det räckte att man tog en promenad genom staden. Historian fanns mitt uppe i staden, den kunde finnas vart som helst. Naturligtvis var vi och kollade på en fotbollsmatch. Milan-Fiorentina. Det var en ganska bra match, Zlatan gjorde ett snyggt mål, men det var inte matchen i sig som var det bästa - det var stämningen runt omkring. När det var match blev det fest på stan. Folk gick runt och sjöng och var glada och det var fullt liv på stan, trots att regnet slog som spön i backen. Något som jag saknar i Sverige som de hade i Milano var deras smörgåsvagnar, eller vad man nu kallar det. De stod hur som helst vagnar där de sålde jättegoda varma smörgåsar. En dag åkte vi till Como-sjön där vi spenderade dagen med att åka båt, åka upp i ett berg där man kunde se Alperna och vandra runt i staden och titta på alla vackra hus. Det var en väldigt bra dag. Det blev naturligtvis ganska mycket shopping på resan men vi var självklart också inne i Europas tredje största kyrka - Il Duomo - som ligger i Milano, vi gick även upp på taket av kyrkan och jag måste säga att det var helt fantastiskt där uppe. Man kunde se väldigt lång bort och när man såg närmare på det jobb de faktiskt hade gjort när de byggde kyrkan blev man nästan helt mållös. Det var verkligen helt fantastiskt. Eve och jag var även på en Dali-utställning. Det var kul att testa hur bra min gymnasieitalienska var - jag kan erkänna att jag glömt väldigt mycket, men med hjälp av engelskan kunde jag ändå göra mig förstådd. Det fanns mycket trevligt folk där. Jag fick numret till en rik kille som bodde i Milano (men som var från Egypten). Han och hans kompis kom fram till mig och Eve när vi satt och fikade på McDonalds. Jag och Ali (det var så han hette) satt och pratade, men så frågade han Eve något, hon svarade inte för hon förstod nog inte att han pratade med henne. Då frågar Ali henne: "Are you mad?" och Eve svarar "No, I have chocolate in my face". Hahaha! Tyckte det var så kul! =) När vi var på en aperitivo (vet inte hur det stavas) satt vi och pratade med en trevlig kvinna som såg ut som Phoebe i vänner. Vi snackade även med en gubbe som jag först tyckte var jättetrevlig, men sen började jag förstå att han flirtade med Eve och mig, och alla andra kvinnor som var där. De andra som var där försökte knyta nya kontakter så när de fick reda på att vi bara var på besök insåg de att det inte var någon mening med att prata med oss. Därför satt Eve och jag och tittade på de folk som var där. Vi såg bland annat Mr. Bean, Phoebe, Laurent (i Twilight) och en kille med snygg rumpa som såg ut som Jacob (Twilight) och James (Twilight) barn. Ja om de hade kunnat få barn i alla fall, så hade det barnet sett ut som honom. Så vi var rätt så nöjda med kvällen! Det var en lyckad resa!
December månad gick fort. Jag jobbade som vikarie på ett dagis vilket jag trivdes jättebra med. Det var kul att testa att jobba med något som jag inte provat på innan och jag kände att jag utvecklades mycket under tiden som jag jobbade där. Det var mysigt att jobba med de goa barnen men samtidigt saknade jag mina kompisar väldigt mycket. Eftersom jag jobbade ganska mycket så var jag helt slut när helgen kom. Så i mellandagarna passade jag på att träffa mina underbara vänner så mycket som jag bara kunde! Ju mer jag umgicks med dem desto mer lycklig kände jag mig. Jag har verkligen tur som har så många underbara vänner. Det är inte alla som har och det är inget man ska ta för givet. Mina vänner är de bästa och vackraste i hela världen!
I januari började jag skolan igen - något som jag verkligen har saknat. Så det var kul att komma tillbaka igen. Men vad mycket man glömmer på ett halvår! Känner att jag inte har någon bra studietaktik längre! Det var verkligen skönt och välbehövligt att ha ett uppehåll. Även om jag var helt förkrossad då jag fick reda på att jag var tvungen att ta uppehåll så började jag förstå i höstas att det var precis vad jag behövde. Inte bara en paus från skolan utan också för att känna att det är okej att misslyckas. Det är ingen som tycker sämre om mig för att jag inte lyckas få 70% rätt på en tenta. Jag har lärt mig att man inte alltid måste vara perfekt. Det är okej att misslyckas med en tenta, det är inte hela världen om jag inte gör varenda snurr helt rätt när jag dansar bugg, det gör inget om jag tar ett steg fel, det gör inget om jag säger något som inte är helt grammatiskt korrekt, det gör inget om jag ställer en dum fråga för att jag inte förstår, jag måste inte vara glad och stark alltid - det är okej att bryta ihop någon gång. Det är okej att vara ledsen och det är okej att låta någon annan ta hand om mig för en gång skull.
2011 har börjar och jag känner att det kommer bli ett bra år. Jag ska göra det till ett bra år. Det har jag bestämt. Det är ett nytt år med nya möjligheter och jag ska verkligen försöka göra allt för att ta vara på de möjligheter jag får. Jag känner mig lycklig. Jag är verkligen tacksam för allt jag har och alla de människor jag har i min omgivning. Alla möjligheter jag har. =)
Ha de fint!
kram loui <3
