Loui and Doris in Brighton - part 2

Hej!
Här kommer ännu en dag av Brighton-resan!

Söndag

Lördag-natt hade vi satt väckarklockan på 7.30, för vi hade tänkt att vi skulle gå upp i tid så att vi skulle hinna med så mycket som möjligt under söndagen. Men så blev det inte riktigt. Både Maja och jag var grymt trötta så vi somnade om och vaknade inte igen fören vid 9-tiden om jag minns rätt. Denna dagen behövde vi i alla fall inte springa runt och leta efter någonstans att äta, för det fanns så man kunde äta på vandrarhemmet. Efter frukost gjorde vi oss i ordning för en dag på stan. Vi hade tänkt att vi skulle gå och shoppa denna dagen, men vad vi inte hade tänkt på var att det var söndag, så de flesta affärerna var stängda! =) Men dagen blev väldigt lyckad i alla fall! Vi gick runt på några mysiga gator ett tag, sedan gick vi ner mot stranden. Vi gick förbi ett ställe där man kunde spela minigolf och bestämde att vi skulle spela en runda (kan man säga så?). Personligen var jag väldigt sugen på en revanschmatch då jag sist jag spelade mot Maja förlorade. Den gången berodde det dock på att jag gick på kryckor sedan 4 veckor tillbaka ;P Eller i alla fall så intalar jag mig att det var därför jag förlorade! =) När vi nu började spela här i Brighton verkade det på första banan att Maja skulle vinna även denna gången, men som den sanna tävlingsmänniska jag är gav jag inte upp och matchen slutade med att jag vann! Vilket jag tror var bäst både för Maja och mig ;P Jag är väl kanske inte direkt känd för att vara den bästa förloraren! =)

Efter minigolfen tänkte vi att vi skulle köpa glass, men vi hittade ingen glasskiosk som passade så istället blev det milkshake från Moo Moo’s (tror jag att det hette). Jag som i vanliga fall inte är alltför förtjust i milkshake (efter att ha druckit det på Mc Donalds en gång) blev dock glatt överraskad av denna underbara skakade mjölk! Det var som att den tog mig till himlen; banan himlen! Men det var kanske inte så konstigt med tanke på att den hette Banana Heaven! =D Så där satt vi på stranden och drack våra milkshakes från Moo Moo’s och blickade ut över det grön-blå, livliga havet. Det är sådana stunder som man bör fånga och spara inom sig, för att senare ta fram en grå, regnig november-dag.

När Moo Moo’s himmelska dryck var slut låg vi på stranden och njöt i solen en bra stund. Ända tills jag var tvungen att springa på toaletten =) Sedan började vi känna oss hungriga så vi gick och åt på ett ställe på piren. Jag åt Hawai-pizza och Maja åt grillad kyckling med pommes frites. Efter maten hamnade vi på Sea Life, som är, ja vad ska man säga..? Ja, det är som ett stort akvarium typ, fast inte riktigt. Som ett museum fast med levande fiskar i olika akvarium. Ja hur som helst så kunde man titta på olika fiskar, bland annat många av de fiskarna som är med i Hitta Nemo. Till exempel såg vi Nemo, Marwin, Doris (som Maja har fått sitt smeknamn efter), Bruce med vänner, Flyt (sköldpaddan) och magister Rocka. Fast här hette de ju inte så, men jag kallar dem så i alla fall! När vi kom ut från alla fiskar hade solen försvunnit bakom en massa regnmoln, så då bestämde vi oss för att gå tillbaka till vandrarhemmet för att se på film och så kunde vi gå tillbaka till piren på kvällen igen, eftersom vi hoppades på att det skulle sluta regna till kvällen.

Tillbaka på vandrarhemmet är dock tv:n och de sköna sofforna upptagna så vi bestämmer oss helt enkelt för att spela en match med yatzy så länge! =) Efter en stund går de som satt och kollade på film (Spiderman 3) och naturligtvis springer vi snabbt fram och tar sofforna innan någon annan skulle hinna före! Eller ja vi tar den ena soffan eftersom det satt en kille i den andra. När jag och Maja satt och spelade yatzy fick han en massa lakan och handukar och grejer av tjejen som stod i receptionen och vi undrade just vad han höll på med. Hur som helst så satt vi där och kollade på filmen, jag fick (som vanligt ;P) förklara en hel del och berätta hur filmen skulle sluta. Naturligtvis var vi tvungna att diskutera en del under filmen, vem vi tyckte bäst om; Spiderman eller hans snygga kompis. Maja tyckte synd om Spiderman så hon valde honom, men jag tycker helt enkelt inte om honom och dessutom så är kompisen verkligen snygg, så jag valde honom! =) Jag var ganska trött så jag började slumra till lite i slutet av filmen medans Maja satt och snyftade eftersom den är ganska sorglig i slutet. Ja, och när hon sitter när och snyftar så säger helt plötsligt killen med lakanen: ja de va sorgligt (eller nåt sånt.. Jag minns inte riktigt, men poängen är att han var svensk!) Haha! Och där hade vi suttit och snackat och trott att ingen förstod! Haha! Där fick vi allt! Så vi började snacka lite med killen medans han tar upp sin Sagan om ringen kortlek och börjar lägga en patiens. Han hette Martin och han var där med sin kompis Stuart. Vi fick även en förklaring till det där med lakanen; de skulle ha checkat ut, men de bestämde sig för att stanna en natt till så när de skulle ut på stan hade personalen trott att de hade checkat ut så de hade rensat ut alla deras saker! På kvällen skulle Martin och Stuart till en pub där ett Blues-band skulle spela. Både Maja och jag blev lite sugna på att gå dit så vi frågade vart det låg. Martin som inte kom ihåg vart det låg sa att han skulle gå och väcka sin kompis (som låg och sov) och sedan lämna adressen till oss. Maja och jag satt kvar, men gick sedan upp för vi började bli hungriga. Så Maja gick till köket där Martin och Stuart nu var och hämtade adressen och sedan började vi göra oss inordning för att gå ut. Martin hade sagt till Maja att de skulle gå från vandrarhemmet runt 8 och att vi gärna kunde hänga på om vi ville. Vi (jag och Maja) bestämde oss för att gå och äta något först och sedan kunde vi se om vi han dit till klockan 8, annars kunde vi ju helt enkelt bara gå dit själva sen.

Ganska snabbt hittade vi en liten mysig spansk restaurang. Denna kvällen tänkte vi att vi inte skulle chansa när vi beställde, så att det inte skulle bli som föregående kväll =P Så Maja beställde en sallad och jag beställde köttbullar! Det var verkligen jättegott och han som jobbade där var jättetrevlig. När vi hade ätit och betalat gick vi tillbaka till vandrarhemmet för att gå på toaletten innan vi skulle vandra vidare till puben. Jag skulle även sätta på lite nya plåster på mina blodiga skoskav. När vi kom innanför dörren säger Eileen (vet inte hur de stavas, men tror hon hette nåt sånt) i receptionen att vi har fått ett meddelande! Det var Martin och Stuart som hade lämnat en lapp om att de hade gått i förväg och så hade de ritat en karta som visade vart puben låg. =)

På grund av mina skoskav gick vi långsamt iväg (tänk bröllopstakt) mot puben. Vi hittade inte direkt, men vi var på rätt väg i alla fall, så vi gick in i en affär och frågade vart det låg. Den första vi frågade visste inte riktigt så han frågade en annan snubbe, han visste inte heller helt säkert så han sprang och hämtade en till snubbe som visste vart det låg. Han följde med oss ut på gatan och visade precis vart den låg! Snacka om snälla människor! Maja och jag konstaterade att det aldrig skulle kunna hända i Sverige! Alltså var nästan hela personalstyrkan som jobbade där den kvällen, inklusive vakten, inblandade i att hjälpa de två svenska tjejerna att hitta till en pub som låg ungefär 25 meter bort! Ja.. Det är vad jag kallas service! =)

Denna pub var den första engelska pub jag var på! Den var jättemysig! När vi kom innanför dörren satt Martin och Stuart precis innanför. Jag och Maja gick och köpte varsin cider och gick sedan och satte oss hos kvällens sällskap. Först satt vi och lyssnade på musik en stund sedan gick vi ut och satte oss eftersom det var för högt ljud där inne för att kunna sitta och snacka. Väl ute satte vi oss vid ett bord och började snacka. Vi fick bland annat reda på att Martin var chefskock på en restaurang i Oslo och Stuart spelade i ett band. Vi hade väldigt trevligt och efter en stund började vi även snacka med en tjej och en kille som också satt vid vårt bord. Hon var från Grekland och killen från England. När de fick höra att vi var från Sverige berättade de om att de älskade Beck- böckerna. Några av filmerna har jag sett, men böckerna visste jag knappt om att de fanns. Än mindre att de var populära utomlands! Men där ser man! När klockan började närma sig 11 gick vi in eftersom de snart skulle stänga. Där inne träffade vi en dansk tjej (det var föresten hon som hade tipsat Martin och Stuart om stället) som var jättetrevlig. Hon bodde och jobbade i Brighton.

När puben stängde föreslog Martin att vi skulle se om vi hittade någon annan pub som var öppen. Så vi började gå iväg för att hitta en annan pub. Men nu gick det inte i bröllopstakt längre om man säger så. Det var snarare power walking! Hade jag haft ett par andra skor hade det väl inte gjort så mycket, men i mina nya skor, som var en halv storlek för stora och som dessutom hade en liten klack, ja.. Jag kände verkligen att jag hade ett par fötter! Efter att vi irrat runt  i natten på Brightons gator hittade vi en liten pub som vi gick in på. Vi satt där ett tag, tills den stängde och då gick vi till nästa pub trots att vi var ganska så trötta då! När även denna pub stängde kände vi att det var dags att gå tillbaka till vandrarhemmet. På vandrarhemmet kom Chase och öppnade för oss och det första jag gjorde när jag kom innanför dörren var att ta av mig mina skor. Efter kvällens promenad hade såren gått upp och färgat mina vita skor röda. Eller ja, riktigt så illa var det väl kanske inte. Det var egentligen mer som en liten röd fläck, inte synlig om man inte verkligen kollad efter den, men ja det lät mer dramatiskt att säga så.. Haha =) (och för er som undrar så är klockan halv 12 på natten när jag skriver det här.. Det kan förklara en del =P). Även denna natt sov vi gott! I alla fall gjorde jag det!

Känner att även detta inlägg bli lite väl långt.. så jag berättar mer om resan i nästa inlägg!!
Puss å kram loui <3

Loui and Doris in Brighton - part 1

Hallo!
Nu är jag hemma igen efter en underbar vistelse i Brighton! Det var en resa som bjöd på lite av det mesta! Här kommer en liten resedagbok! Det kan hända att jag glömt vissa saker eller kommer ihåg något fel, men Maja (känn ingen press =P) då är det ditt ansvar att komplettera ;P haha =)

Fredag 24 juli
Dagen börjar klockan 8.00. Varför? kan man kanske tänka sig med tanke på att vi skulle vara uppe hela natten och åka flyg och buss?! Ja du, det ska jag berätta: jag hade inte packat färdigt och jag hade inte flyttat pengar eller handlat någon mat att ha med att äta på den långa färden. Så var det med den saken! Inte riktigt likt mig, men jag hade tänkt att jag skulle ha packat klart dagen innan och det är tanken som räknas! Eller?!  =P
    
Hur som helst så packar jag klart och sedan sätter jag mig vid datorn och flyttar pengar och kollar mailen och allt det där som man vill göra innan man åker iväg. Klockan 17.00 åker jag hemifrån in mot staden för att köpa lite mat att ta med på resan. Efter det bar det av hem till min resekompis Maja! =) Det var tänkt att vi skulle åka hemifrån Maja vid 18.30 men det blev inte riktigt så =D Tror vi kom iväg  strax efter 19.00 istället, men vi kom i tid till flyget ändå, så det gjorde ju inte så mycket! =)
    
När vi hade checkat in våra väskor och när vi kommit igenom säkerhetskontrollen, satte vi oss och åt lite och spelade yatzy, ett spel vilket kom att bli vår favoritsysselsättning då vi var för trötta för att orka göra något annat! Denna första omgång vann Maja. Ungefär en halvtimme innan flyget skulle gå gick vi och visade passen i passkontrollen och naturligtvis påpekade tanten där att passet skulle gå ut i september, vilket jag redan hade fått höra typ två eller tre gånger innan. Jag log snällt och sa "ja vet", fast jag helst av allt ville säga "tror du inte att jag redan vet det?".
    
När vi sedan satt och väntade på flyget i ett kallt rum fullt med trötta resenärer, började jag känna hur trött jag själv också var. Men mest var jag nervös inför flygningen. Jag tror det var ungfär 4 år sedan jag flög sist och jag kommer ihåg att jag hade väldiga problem med öronen då, så jag fruktade för att flygningen skulle förstöra hela vistelsen i Brighton. Men jag hade väldig tur! Locken för öronen som jag hade haft innan jag åkte försvann och jag hörde bra igen! =)

Lördag 25 juli
Jag är nästan helt säker på att flyget kom fram på lördagen, eller strax innan, men ja det spelar kanske inte så stor roll =P När vi kom fram till Stansted (flygplatsen) skulle vi med en buss till London. Maja hade berättat om att busschaufförerna var väldigt trevliga i England. Men naturligtvis fick vi hat-trick i sura busschaufförer! Haha! Det var som att det var "de sura busschaufförernas dag" eller nåt! Haha! I London skulle vi vänta på en buss till Gatwick där vi skulle byta buss. Så i väntan på bussen hade vi lite picknick i en trappa på Victoria station och naturligtvis spelade vi yatzy också! Denna gången vann jag =D När vi suttit där på trappan i ungefär en och en halv timme, skulle jag bara gå iväg och kolla öppettiderna på ett matställe, när jag kommer tillbaka ungefär 5 sekunder senare ser jag Maja sitta och prata med två killar som kommit dit. Eller förlåt, jag menar de satt och pratade med "Anna", haha. De var från Libyen. När jag kom fram frågade den ena killen mig om något, fast jag fattade inte vad han sa (konstig dialekt) så han himlade med ögonen och sa nåt till sin kompis. Kompisen som höll på att flirta med "Anna" (Maja) frågade efter hennes nummer. Hon gav honom ett nummer (vems vet vi inte) och sen "råkade" hennes mobil dö när han ville lämna sitt nummer och jag "hade inget batteri" på min mobil så tyvärr kunde vi inte ta deras nummer. Sedan gick vi. =) Sedan var det dags för att åka buss igen. Två sura busschaufförer senare hade vi äntligen kommit fram till Brighton!
    
Solen hade precis gått upp och första mötet med Brighton var underbart! Det var såå vackert! Vilken stad!! Jag tror vi var framme i Brighton vid halv 6, 6 nån gång. Vi visste inte riktigt vart vårt vandrarhem låg så vi gick för att leta efter det. Haha, åt heelt fel håll =P efter en liten stund orkade vi inte leta längre så vi ringde en taxi. Taxigubben fattade inte vart vi var så han sa att vi skulle gå till Sea Side (ett stort akvarium, typ). Så vi började gå, men efter en stund stannade en taxi som frågade om han skulle skjutsa oss någonstans, så vi åkte med honom istället. Hoppas inte den andra taxichauffören blev sur, men ja, vi orkade faktiskt inte gå och släpa på väskorna längre! Så taxichauffören skjutsade oss till den gatan vi skulle till, men han hade ingen aning om vart vårt vandrarhem låg. Lite smått oroliga för att vi hade fel adress betalade vi taxin och började gå för att leta efter vandrarhemmet. Vi hittade det direkt! Dörren var låst så vi knackade på och en kille kom och öppnade. Vid det första mötet tyckte jag att han var väldigt lik Chase i House, så vi kallade honom för det. Senare när jag var lite piggare upptäckte jag att han inte alls var så lik honom i alla fall =P haha! Hur som helst så frågade vi Chase om vi fick checka in, även fast vi anade att vi inte fick det med tanke på att klockan var typ 6. Han sa att incheckningen var från klockan 14, men vi fick gärna lägga in våra väskor i ett rum som han sedan låste. Detta tycket vi var väldigt snällt av honom! Jag menar han kunde ju lika väl vart som de sura busschaufförerna och sagt att vi inte fick komma in förren kl 14. Så vi tackade Chase och frågade honom om han visste något ställe som hade öppet där man kunde äta frukost. Han föreslog ett ställe som låg i närheten och sa att om det inte var öppet så kunde vi få lite mackor och flingor där på vandrarhemmet om vi ville. Då blev både Maja och jag lite smått förälskade i honom! Väldigt snällt! Han var som rena motsattsen till de griniga busschaufförerna!
   
 Så vi gick iväg till stället han pratat om, och det var öppet!  Vi beställde varsin "dubbeldäckare" (smörgås med tre mackor) med ägg och bacon och varsin apelsinjuice. Maja ville ha chillisås (tror jag att det var), något som hon sedan ångrade, hon åt lite och konstaterade att den var för stark och sedan fick hon halva min macka. Resterna av mackan försökte vi gömma under lite servetter för att det inte skulle se ut som att vi tyckte det var äckligt. Men det gick inte så bra! Hehe. Efter att vi suttit där en stund kom nämligen en snubbe som vi tror hette Gavin, och hans kompisar. De hade precis kommit tillbaka efter nattens krog-runda och de skulle nu dricka te på det stället där vi satt och åt frukost. Gavin satte sig vid vårt bord och började snacka med Maja. Han frågade vart vi var ifrån och när han fick veta att vi var ifrån Sverige blev han, precis som alla andra vi skulle komma att möta, väldigt förtjust. Han tyckte att jag såg svensk ut eftersom jag hade blå ögon, blont hår och gul jacka (?!). Fast jag har inte blont hår.. det är mer ljusbrunt, lite solblekt.. Men Gavin tyckte det såg blont ut, och han sa att alla svenska tjejer han hade mött hade vart blonda och hade haft gula kläder.. hm.. tänkte jag.. han kan inte ha mött så många svenskor i så fall.. =) Men när jag sa vad jag hette (på svenska) så tyckte han att det lät som att jag var från kina! haha! Sedan ropade han in till köket att Maja inte tyckte om maten eftersom hon hade lämnat så mycket =P Efter att vi suttit och snackat en stund med Gavin (eller ja, Maja pratade och jag lyssnade) plockade han helt plötsligt fram en ljuslykta ur sin jackficka, något som han tydligen hade snott från en av pubarna han hade varit på! Det kunde tydligen vara bra att ha! =)  Sedan frågade han hur gammal vi trodde att han var, vi chansade på 30, något som han inte blev så glad över, så då frågade vi hur gammal han var och gissa hur gammal han var? haha.. 29! Tror han var inne i någon sorts ålderskris eller nåt! Haha! Plötsligt kommer det fram några yngre personer. En av killarna säger att han blöder i näsan och att han måste åka ambulans. Sedan tar han upp en 20 pund-sedel som han rullar ihop och börjar sedan sniffa upp ett vitt pulver. Då tyckte jag och Maja att det blev otäckt så vi gick därifrån tillbaka till vandrarhemmet och snälla Chase.

Tillbaka på vandrahemmet frågade vi Chase om det var okej att vi satte oss i sofforna och lånade toaletten. Han sa att det var lugnt, så vi crashade i sofforna och somnade nästan direkt! Vi var rätt så rejält trötta då! Det var svårt att komma till ro på bussen så jag hade alltså nästan varit vaken i 24 timmar innan jag äntligen kunde få sova några timmar! Så vi satt och sov i sofforna medans de andra som bodde på vandrarhemmet kom ner och åt frukost. När klockan var runt 12 skulle jag tro, kände vi att vi inte ville sitta inne och dega mer, medans solen sken för fullt där ute. Så vi lämnade in våra handbagage och gick ut.

När vi kom ut på i det soliga Brighton bestämde vi oss för att hitta någonstans att äta lunch på, så vi började traska ner mot piren. Vi hittade ganska snart en fish and chips restaurang som vi tänkte att vi kunde äta på. Eftersom det var så fint väder tänkte vi att vi lika väl kunde sitta ute, så vi gick in och beställde. Maja beställde ett originalmål tror jag och jag ett barnmål. Men vilka portioner! Jag är glad att jag bara beställde barnmålet! När han som jobbade där ställde fram min mat trodde vi först att det var Majas! Haha. =D

När vi hade ätit tänkte vi att vi skulle gå ner till stranden, (som låg precis bredvid restaurangen, vi behövde bara korsa vägen och gå en bit på trottoaren och sedan gå ner för en trappa). På vägen bort till trappan som ledde ner till stranden stod det en plåtgubbe som såg jätteläskig ut och lite längre bort stod Captain Jack Sparrow! Naturligtvis var vi tvungna att ta kort med honom =) Ännu lite längre bort stod chibawka (vet inte hur det stavas) från Star Wars, men honom struntade vi i. Stranden var ingen sandstrand utan den bestod av stenar och snäckor, slipade av havet. Det var inte så skönt att få dem i skorna, men man slapp i alla fall att ha sand överallt när man skulle tillbaka. När vi suttit på stranden en stund tog vi en lång strandpromenad och kollade in olika saker vi ville göra senare på kvällen eller någon av de andra dagarna. Ju längre tid vi spenderade i staden desto mer blev vi förälskade i den. I alla fall föll jag för Brighton. Jag vill verkligen åka tillbaka och jag skulle inte ha något emot att bo där nåt år. När vi kände att vi inte orkade gå runt länge, vi hade ju trots allt rest hela natten så även fast vi hade sovit några timmat i sofforna på vandrarhemmet så var vi ganska trötta, gick vi tillbaka till vandrarhemmet för att checka in och för att duscha och sova en stund. Vi satte en timer på en timme, men ja.. Det blir ju inte alltid som man har tänkt sig, så det blev två eller tre timmar istället =) Men det behövdes verkligen!

När vi sovit gjorde vi oss iordning för att gå ut. När vi var ute tidigare på dagen hade vi kollat in en mysig restaurang som vi tänkte att vi skulle gå till och efter det hade vi planer på att gå till piren. Restaurangen var väldigt mysig det var trevlig personal och stället låg precis vid havet, ganska nära piren, så utsikten var helt underbar! Så vi beställde och i väntan på maten satt vi och snackade lite. Bland annat pratade vi om personer som hade beställt något som de trodde var en sak men sedan visade sig vara något annat. Vad tror ni hände när vi fick in våran mat? Haha! Vi hade beställt något som hette Baked pollenta med chick peas, eller nåt. Maja och jag trodde att det var något med kyckling, typ att chick peas skulle vara kyckling bitar. Haha! Men det var det inte! Vi fick in någon potatisplätts-grej med riven ost på, och under den var det någon röd sås med massa grönsaker och kikärtor i! Och vi som trodde vi skulle få någon god potatisgratäng med kyckling till! Haha! Men ja… den rivna osten var ju god i alla fall! =D Efter maten gick vi till piren. Där var det fullt med folk! Det var verkligen vackert där, så naturligtvis var vi tvungna att ta en massa bilder. Helt plötsligt, precis när jag ska ta en bild på Maja, kommer det fram en kille och pussar Maja på kinden! Haha! Vilken bild! Även denna killen var från Libyen. Så han var med på ett kort med Maja och sedan fick jag ta ett kort på dem med hans kamera också och sedan försvann han! =D Vi gick en liten bit till och plötsligt kommer det fram en full engelskman (typ 35-40+ åldern skulle jag chansa på) med en öl i handen som bara var tvungen att krama oss, hans kompis kom fram och bad om ursäkt och sa att han var full. Det märkte vi i och för sig ändå =P men det var ju snällt av honom =D När vi kommit nästan längst ut på piren upptäckte vi att det fanns karuseller där! Så vi köpte några biljetter (eller vad man nu kallar det, det var mer som pengar som man lämnade in, fast inte riktigt.. Om ni förstår) och gick till en karusell som snurrade en massa. När vi hade satt oss i karusellen kom det fram en kille från London (tror jag) och frågade om han fick åka med oss, och snälla som vi är (eller egentligen var vi nog mest glada över uppmärksamheten =P) fick han naturligtvis det. När vi hade åkt klart kom även hans kompisar fram och de frågade om vi ville hänga med till någon pub tror jag, men eftersom vi var ganska trötta den kvällen kände vi inte för det, så vi sa att vi bara skulle åka några karuseller till och sedan gå tillbaka till vandrarhemmet. Så de gick iväg och Maja och jag åkte några mer karuseller. På den sista karusellen vi åkte såg vi att London-killarna också åkte där, och när vi var uppe i luften (jag tro inte ens jag ska försöka beskriva hur karusellen såg ut för jag är verkligen dålig på det =P) tog de av sig sina tröjor och började vifta med dem ovanför huvudet! Hahaha! Efter den karusellen kände vi oss ganska nöjda för den kvällen, så vi gick tillbaka till vandrarhemmet för att sova vår skönhetssömn så vi skulle vara lika vackra nästa dag ;) När vi kom upp till översta våningen, där vårt rum låg, satt våra roomisar utanför dörren och hade förfest! Om jag minns rätt var de fem tjejer från London, de var väldigt fnittriga, men väldigt trevliga =) Den natten sov jag verkligen djupt och gott!


Känner att detta inlägget blir väldigt långt, så jag skriver mer om resten av resan en annan dag =)
Ha de fint så länge!
kramar carro <3

RSS 2.0