Då var ännu en jul förbi...

Då var årets jul över. Ännu ett år har gått. Det känns som att tiden går fortare och fortare ju äldre jag blir. Kanske beror på att jag bara får mer att göra för varje år. Känns det som i alla fall. Detta året gick i varje fall väldigt fort. Julen var förbi innan jag ens hann känna att den hade kommit. Jag gick i skolan till den 22. Den 23 minns jag knappt ens. Minns typ bara att jag fick veta att jag blivit godkänd på min tenta. Julafton rullade på fort också. Grötfrukost, kyrkan, julfika, kalle anka, julbord, glögg, julklappar, film. Efter det stupade jag i säng. Juldagen städade vi hela huset för pappas släkt skulle komma på lite julfest. Det var trevligt. Alltid kul att träffa släkten. En av mina små kusiner var där =) Hans mamma (min faster) berättade att han var inne i en period där han sa tyvärr hela tiden, men inte visste vad det betydde eller hur man skulle använda det. När vi satt i soffan och han skulle äta en banan så kunde han inte sitta still en sekund, så jag frågade honom om han hade myror i byxorna. Vad svarar han då tro? Nej tyvärr. Haha! Så sött! Eller det kanske bara är jag som tycker =P

Annandagen var det släkten från mammas sida som kom på kalas. Det var också trevligt, men vid det laget var jag så trött! Jag orkade knappt prata, så för att inte verka otrevlig så tänkte jag att jag kunde gå iväg och leka med min andra lillkusin. Det var ganska lugnt och skönt ett tag, men denna lilla fröken är väldigt bestämd och hon tröttnade väldigt fort på vad hon höll på med. Vi lekte med plastdjuren och tågbanan en liten stund innan hon tröttnade. Då ville hon gå upp till mitt rum. Där lekte hon med några nallar som hon hittade i min garderob. I ungefär 10 sekunder. Jag tänkte att jag kanske kunde läsa en bok för henne så att jag kunde få sitta ned en stund. Det tyckte hon verkade bra. Ända tills hon fick se vilka böcker jag hade. Hon ville att jag skulle läsa en bok med en kanin, men det hade jag inte och de böckerna jag hade dög inte, så då ville hon springa iväg och kolla på fiskarna istället. Men så fort hon fick syn på räkorna ville hon inte kolla längre för hon tyckte att de var läskiga. Så jag föreslog att vi skulle måla istället. Det tyckte hon var roligt. Så vi satt och ritade en stund. Men naturligtvis så tröttnar hon efter en stund. Hon fick syn på pianot och bestämde att hon skulle spela piano (hon är snart 3 år, så hon kan inte spela) och att jag skulle sjunga. Jag sa att jag inte ville det, så då fick jag spela trumma på en hink istället. Vilket störde de andra eftersom de satt och försökte prata i rummet bredvid. Jag kände att jag inte hade mer ork, så när min syster gick förbi frågade jag om vi kunde bytas av, men då var det dags att byta julklappar =) Jag älskar verkligen min kusin, men hon kan verkligen trötta ut en! Behöver jag nämna att jag somnade så fort jag la huvudet på kudden den kvällen?

Idag har jag bara vilat och tagit igen all den ork jag blev av med under julen! Var ute på en kort och halkig promenad. När jag kom hem igen frågade mamma, syrran och ena lillebrorsan om jag ville vara med och bygga en snöborg. Jag orkade inte egentligen inte, men när mamma sa att vi kunde göra upp en eld och grilla skumtomtar sen så tänkte jag att jag kunde vara med ute en stund i alla fall. "Ramen" till min lillebrors studsmatta (eller vad det nu kallas) är fortfarande ute så vi byggde upp väggarna utmed den och sedan fixade mamma en eld i mitten. Där satt vi sedan inne i snöborgen och grillade skumtomtar över elden. Det var så mysigt! Det påminde om när vi var mindre och hade byggt upp väggar av snö på våran indiankoja. Vi var ute flera kvällar i rad för att bygga upp väggarna på indiankojan, med ljuset från en lykta eller en brasa kunde vi vara ute i timmar och bygga. Vissa kvällar när det blivit för mörkt för att kunna fortsätta bygga åkte vi pulka i backen istället. Idag när vi satt ute i vår snöborg kom jag och min syster fram till att allt  var mycket större när vi var små. Buskarna till exempel, det var mycket lättare att krypa under/genom dem när man var liten. Nu så slår man i "taket" så att all snö åker ner i nacken på en. De måste ha krympt...

Nu sitter jag på mitt rum och lyssnar på 90-tals hits. Nostalgi! Ska snart gå och börja rita ett mönster till min nyårsklänning. =) Ikväll blir det väl någon film också. Imorgon ska jag till skolan och öva kliniska färdigheter! Känns verkligen kul att åka till skolan på lovet! Inte... Jaja, men ha en fin kväll!

Till Maja om du läser detta: Grattis på 20-års dagen! Ett år närmare rullatorn ;P

puss å kram loui <3


Kommentarer
Postat av: Eve

de har krympt! jag lovar! hehe

2010-01-12 @ 23:01:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0