Loui and Doris in Brighton - part 2
Hej!
Här kommer ännu en dag av Brighton-resan!
Söndag
Lördag-natt hade vi satt väckarklockan på 7.30, för vi hade tänkt att vi skulle gå upp i tid så att vi skulle hinna med så mycket som möjligt under söndagen. Men så blev det inte riktigt. Både Maja och jag var grymt trötta så vi somnade om och vaknade inte igen fören vid 9-tiden om jag minns rätt. Denna dagen behövde vi i alla fall inte springa runt och leta efter någonstans att äta, för det fanns så man kunde äta på vandrarhemmet. Efter frukost gjorde vi oss i ordning för en dag på stan. Vi hade tänkt att vi skulle gå och shoppa denna dagen, men vad vi inte hade tänkt på var att det var söndag, så de flesta affärerna var stängda! =) Men dagen blev väldigt lyckad i alla fall! Vi gick runt på några mysiga gator ett tag, sedan gick vi ner mot stranden. Vi gick förbi ett ställe där man kunde spela minigolf och bestämde att vi skulle spela en runda (kan man säga så?). Personligen var jag väldigt sugen på en revanschmatch då jag sist jag spelade mot Maja förlorade. Den gången berodde det dock på att jag gick på kryckor sedan 4 veckor tillbaka ;P Eller i alla fall så intalar jag mig att det var därför jag förlorade! =) När vi nu började spela här i Brighton verkade det på första banan att Maja skulle vinna även denna gången, men som den sanna tävlingsmänniska jag är gav jag inte upp och matchen slutade med att jag vann! Vilket jag tror var bäst både för Maja och mig ;P Jag är väl kanske inte direkt känd för att vara den bästa förloraren! =)
Här kommer ännu en dag av Brighton-resan!
Söndag
Lördag-natt hade vi satt väckarklockan på 7.30, för vi hade tänkt att vi skulle gå upp i tid så att vi skulle hinna med så mycket som möjligt under söndagen. Men så blev det inte riktigt. Både Maja och jag var grymt trötta så vi somnade om och vaknade inte igen fören vid 9-tiden om jag minns rätt. Denna dagen behövde vi i alla fall inte springa runt och leta efter någonstans att äta, för det fanns så man kunde äta på vandrarhemmet. Efter frukost gjorde vi oss i ordning för en dag på stan. Vi hade tänkt att vi skulle gå och shoppa denna dagen, men vad vi inte hade tänkt på var att det var söndag, så de flesta affärerna var stängda! =) Men dagen blev väldigt lyckad i alla fall! Vi gick runt på några mysiga gator ett tag, sedan gick vi ner mot stranden. Vi gick förbi ett ställe där man kunde spela minigolf och bestämde att vi skulle spela en runda (kan man säga så?). Personligen var jag väldigt sugen på en revanschmatch då jag sist jag spelade mot Maja förlorade. Den gången berodde det dock på att jag gick på kryckor sedan 4 veckor tillbaka ;P Eller i alla fall så intalar jag mig att det var därför jag förlorade! =) När vi nu började spela här i Brighton verkade det på första banan att Maja skulle vinna även denna gången, men som den sanna tävlingsmänniska jag är gav jag inte upp och matchen slutade med att jag vann! Vilket jag tror var bäst både för Maja och mig ;P Jag är väl kanske inte direkt känd för att vara den bästa förloraren! =)
Efter minigolfen tänkte vi att vi skulle köpa glass, men vi hittade ingen glasskiosk som passade så istället blev det milkshake från Moo Moo’s (tror jag att det hette). Jag som i vanliga fall inte är alltför förtjust i milkshake (efter att ha druckit det på Mc Donalds en gång) blev dock glatt överraskad av denna underbara skakade mjölk! Det var som att den tog mig till himlen; banan himlen! Men det var kanske inte så konstigt med tanke på att den hette Banana Heaven! =D Så där satt vi på stranden och drack våra milkshakes från Moo Moo’s och blickade ut över det grön-blå, livliga havet. Det är sådana stunder som man bör fånga och spara inom sig, för att senare ta fram en grå, regnig november-dag.
När Moo Moo’s himmelska dryck var slut låg vi på stranden och njöt i solen en bra stund. Ända tills jag var tvungen att springa på toaletten =) Sedan började vi känna oss hungriga så vi gick och åt på ett ställe på piren. Jag åt Hawai-pizza och Maja åt grillad kyckling med pommes frites. Efter maten hamnade vi på Sea Life, som är, ja vad ska man säga..? Ja, det är som ett stort akvarium typ, fast inte riktigt. Som ett museum fast med levande fiskar i olika akvarium. Ja hur som helst så kunde man titta på olika fiskar, bland annat många av de fiskarna som är med i Hitta Nemo. Till exempel såg vi Nemo, Marwin, Doris (som Maja har fått sitt smeknamn efter), Bruce med vänner, Flyt (sköldpaddan) och magister Rocka. Fast här hette de ju inte så, men jag kallar dem så i alla fall! När vi kom ut från alla fiskar hade solen försvunnit bakom en massa regnmoln, så då bestämde vi oss för att gå tillbaka till vandrarhemmet för att se på film och så kunde vi gå tillbaka till piren på kvällen igen, eftersom vi hoppades på att det skulle sluta regna till kvällen.
Tillbaka på vandrarhemmet är dock tv:n och de sköna sofforna upptagna så vi bestämmer oss helt enkelt för att spela en match med yatzy så länge! =) Efter en stund går de som satt och kollade på film (Spiderman 3) och naturligtvis springer vi snabbt fram och tar sofforna innan någon annan skulle hinna före! Eller ja vi tar den ena soffan eftersom det satt en kille i den andra. När jag och Maja satt och spelade yatzy fick han en massa lakan och handukar och grejer av tjejen som stod i receptionen och vi undrade just vad han höll på med. Hur som helst så satt vi där och kollade på filmen, jag fick (som vanligt ;P) förklara en hel del och berätta hur filmen skulle sluta. Naturligtvis var vi tvungna att diskutera en del under filmen, vem vi tyckte bäst om; Spiderman eller hans snygga kompis. Maja tyckte synd om Spiderman så hon valde honom, men jag tycker helt enkelt inte om honom och dessutom så är kompisen verkligen snygg, så jag valde honom! =) Jag var ganska trött så jag började slumra till lite i slutet av filmen medans Maja satt och snyftade eftersom den är ganska sorglig i slutet. Ja, och när hon sitter när och snyftar så säger helt plötsligt killen med lakanen: ja de va sorgligt (eller nåt sånt.. Jag minns inte riktigt, men poängen är att han var svensk!) Haha! Och där hade vi suttit och snackat och trott att ingen förstod! Haha! Där fick vi allt! Så vi började snacka lite med killen medans han tar upp sin Sagan om ringen kortlek och börjar lägga en patiens. Han hette Martin och han var där med sin kompis Stuart. Vi fick även en förklaring till det där med lakanen; de skulle ha checkat ut, men de bestämde sig för att stanna en natt till så när de skulle ut på stan hade personalen trott att de hade checkat ut så de hade rensat ut alla deras saker! På kvällen skulle Martin och Stuart till en pub där ett Blues-band skulle spela. Både Maja och jag blev lite sugna på att gå dit så vi frågade vart det låg. Martin som inte kom ihåg vart det låg sa att han skulle gå och väcka sin kompis (som låg och sov) och sedan lämna adressen till oss. Maja och jag satt kvar, men gick sedan upp för vi började bli hungriga. Så Maja gick till köket där Martin och Stuart nu var och hämtade adressen och sedan började vi göra oss inordning för att gå ut. Martin hade sagt till Maja att de skulle gå från vandrarhemmet runt 8 och att vi gärna kunde hänga på om vi ville. Vi (jag och Maja) bestämde oss för att gå och äta något först och sedan kunde vi se om vi han dit till klockan 8, annars kunde vi ju helt enkelt bara gå dit själva sen.
Ganska snabbt hittade vi en liten mysig spansk restaurang. Denna kvällen tänkte vi att vi inte skulle chansa när vi beställde, så att det inte skulle bli som föregående kväll =P Så Maja beställde en sallad och jag beställde köttbullar! Det var verkligen jättegott och han som jobbade där var jättetrevlig. När vi hade ätit och betalat gick vi tillbaka till vandrarhemmet för att gå på toaletten innan vi skulle vandra vidare till puben. Jag skulle även sätta på lite nya plåster på mina blodiga skoskav. När vi kom innanför dörren säger Eileen (vet inte hur de stavas, men tror hon hette nåt sånt) i receptionen att vi har fått ett meddelande! Det var Martin och Stuart som hade lämnat en lapp om att de hade gått i förväg och så hade de ritat en karta som visade vart puben låg. =)
På grund av mina skoskav gick vi långsamt iväg (tänk bröllopstakt) mot puben. Vi hittade inte direkt, men vi var på rätt väg i alla fall, så vi gick in i en affär och frågade vart det låg. Den första vi frågade visste inte riktigt så han frågade en annan snubbe, han visste inte heller helt säkert så han sprang och hämtade en till snubbe som visste vart det låg. Han följde med oss ut på gatan och visade precis vart den låg! Snacka om snälla människor! Maja och jag konstaterade att det aldrig skulle kunna hända i Sverige! Alltså var nästan hela personalstyrkan som jobbade där den kvällen, inklusive vakten, inblandade i att hjälpa de två svenska tjejerna att hitta till en pub som låg ungefär 25 meter bort! Ja.. Det är vad jag kallas service! =)
Denna pub var den första engelska pub jag var på! Den var jättemysig! När vi kom innanför dörren satt Martin och Stuart precis innanför. Jag och Maja gick och köpte varsin cider och gick sedan och satte oss hos kvällens sällskap. Först satt vi och lyssnade på musik en stund sedan gick vi ut och satte oss eftersom det var för högt ljud där inne för att kunna sitta och snacka. Väl ute satte vi oss vid ett bord och började snacka. Vi fick bland annat reda på att Martin var chefskock på en restaurang i Oslo och Stuart spelade i ett band. Vi hade väldigt trevligt och efter en stund började vi även snacka med en tjej och en kille som också satt vid vårt bord. Hon var från Grekland och killen från England. När de fick höra att vi var från Sverige berättade de om att de älskade Beck- böckerna. Några av filmerna har jag sett, men böckerna visste jag knappt om att de fanns. Än mindre att de var populära utomlands! Men där ser man! När klockan började närma sig 11 gick vi in eftersom de snart skulle stänga. Där inne träffade vi en dansk tjej (det var föresten hon som hade tipsat Martin och Stuart om stället) som var jättetrevlig. Hon bodde och jobbade i Brighton.
När puben stängde föreslog Martin att vi skulle se om vi hittade någon annan pub som var öppen. Så vi började gå iväg för att hitta en annan pub. Men nu gick det inte i bröllopstakt längre om man säger så. Det var snarare power walking! Hade jag haft ett par andra skor hade det väl inte gjort så mycket, men i mina nya skor, som var en halv storlek för stora och som dessutom hade en liten klack, ja.. Jag kände verkligen att jag hade ett par fötter! Efter att vi irrat runt i natten på Brightons gator hittade vi en liten pub som vi gick in på. Vi satt där ett tag, tills den stängde och då gick vi till nästa pub trots att vi var ganska så trötta då! När även denna pub stängde kände vi att det var dags att gå tillbaka till vandrarhemmet. På vandrarhemmet kom Chase och öppnade för oss och det första jag gjorde när jag kom innanför dörren var att ta av mig mina skor. Efter kvällens promenad hade såren gått upp och färgat mina vita skor röda. Eller ja, riktigt så illa var det väl kanske inte. Det var egentligen mer som en liten röd fläck, inte synlig om man inte verkligen kollad efter den, men ja det lät mer dramatiskt att säga så.. Haha =) (och för er som undrar så är klockan halv 12 på natten när jag skriver det här.. Det kan förklara en del =P). Även denna natt sov vi gott! I alla fall gjorde jag det!
Känner att även detta inlägg bli lite väl långt.. så jag berättar mer om resan i nästa inlägg!!
Puss å kram loui <3
När Moo Moo’s himmelska dryck var slut låg vi på stranden och njöt i solen en bra stund. Ända tills jag var tvungen att springa på toaletten =) Sedan började vi känna oss hungriga så vi gick och åt på ett ställe på piren. Jag åt Hawai-pizza och Maja åt grillad kyckling med pommes frites. Efter maten hamnade vi på Sea Life, som är, ja vad ska man säga..? Ja, det är som ett stort akvarium typ, fast inte riktigt. Som ett museum fast med levande fiskar i olika akvarium. Ja hur som helst så kunde man titta på olika fiskar, bland annat många av de fiskarna som är med i Hitta Nemo. Till exempel såg vi Nemo, Marwin, Doris (som Maja har fått sitt smeknamn efter), Bruce med vänner, Flyt (sköldpaddan) och magister Rocka. Fast här hette de ju inte så, men jag kallar dem så i alla fall! När vi kom ut från alla fiskar hade solen försvunnit bakom en massa regnmoln, så då bestämde vi oss för att gå tillbaka till vandrarhemmet för att se på film och så kunde vi gå tillbaka till piren på kvällen igen, eftersom vi hoppades på att det skulle sluta regna till kvällen.
Tillbaka på vandrarhemmet är dock tv:n och de sköna sofforna upptagna så vi bestämmer oss helt enkelt för att spela en match med yatzy så länge! =) Efter en stund går de som satt och kollade på film (Spiderman 3) och naturligtvis springer vi snabbt fram och tar sofforna innan någon annan skulle hinna före! Eller ja vi tar den ena soffan eftersom det satt en kille i den andra. När jag och Maja satt och spelade yatzy fick han en massa lakan och handukar och grejer av tjejen som stod i receptionen och vi undrade just vad han höll på med. Hur som helst så satt vi där och kollade på filmen, jag fick (som vanligt ;P) förklara en hel del och berätta hur filmen skulle sluta. Naturligtvis var vi tvungna att diskutera en del under filmen, vem vi tyckte bäst om; Spiderman eller hans snygga kompis. Maja tyckte synd om Spiderman så hon valde honom, men jag tycker helt enkelt inte om honom och dessutom så är kompisen verkligen snygg, så jag valde honom! =) Jag var ganska trött så jag började slumra till lite i slutet av filmen medans Maja satt och snyftade eftersom den är ganska sorglig i slutet. Ja, och när hon sitter när och snyftar så säger helt plötsligt killen med lakanen: ja de va sorgligt (eller nåt sånt.. Jag minns inte riktigt, men poängen är att han var svensk!) Haha! Och där hade vi suttit och snackat och trott att ingen förstod! Haha! Där fick vi allt! Så vi började snacka lite med killen medans han tar upp sin Sagan om ringen kortlek och börjar lägga en patiens. Han hette Martin och han var där med sin kompis Stuart. Vi fick även en förklaring till det där med lakanen; de skulle ha checkat ut, men de bestämde sig för att stanna en natt till så när de skulle ut på stan hade personalen trott att de hade checkat ut så de hade rensat ut alla deras saker! På kvällen skulle Martin och Stuart till en pub där ett Blues-band skulle spela. Både Maja och jag blev lite sugna på att gå dit så vi frågade vart det låg. Martin som inte kom ihåg vart det låg sa att han skulle gå och väcka sin kompis (som låg och sov) och sedan lämna adressen till oss. Maja och jag satt kvar, men gick sedan upp för vi började bli hungriga. Så Maja gick till köket där Martin och Stuart nu var och hämtade adressen och sedan började vi göra oss inordning för att gå ut. Martin hade sagt till Maja att de skulle gå från vandrarhemmet runt 8 och att vi gärna kunde hänga på om vi ville. Vi (jag och Maja) bestämde oss för att gå och äta något först och sedan kunde vi se om vi han dit till klockan 8, annars kunde vi ju helt enkelt bara gå dit själva sen.
Ganska snabbt hittade vi en liten mysig spansk restaurang. Denna kvällen tänkte vi att vi inte skulle chansa när vi beställde, så att det inte skulle bli som föregående kväll =P Så Maja beställde en sallad och jag beställde köttbullar! Det var verkligen jättegott och han som jobbade där var jättetrevlig. När vi hade ätit och betalat gick vi tillbaka till vandrarhemmet för att gå på toaletten innan vi skulle vandra vidare till puben. Jag skulle även sätta på lite nya plåster på mina blodiga skoskav. När vi kom innanför dörren säger Eileen (vet inte hur de stavas, men tror hon hette nåt sånt) i receptionen att vi har fått ett meddelande! Det var Martin och Stuart som hade lämnat en lapp om att de hade gått i förväg och så hade de ritat en karta som visade vart puben låg. =)
På grund av mina skoskav gick vi långsamt iväg (tänk bröllopstakt) mot puben. Vi hittade inte direkt, men vi var på rätt väg i alla fall, så vi gick in i en affär och frågade vart det låg. Den första vi frågade visste inte riktigt så han frågade en annan snubbe, han visste inte heller helt säkert så han sprang och hämtade en till snubbe som visste vart det låg. Han följde med oss ut på gatan och visade precis vart den låg! Snacka om snälla människor! Maja och jag konstaterade att det aldrig skulle kunna hända i Sverige! Alltså var nästan hela personalstyrkan som jobbade där den kvällen, inklusive vakten, inblandade i att hjälpa de två svenska tjejerna att hitta till en pub som låg ungefär 25 meter bort! Ja.. Det är vad jag kallas service! =)
Denna pub var den första engelska pub jag var på! Den var jättemysig! När vi kom innanför dörren satt Martin och Stuart precis innanför. Jag och Maja gick och köpte varsin cider och gick sedan och satte oss hos kvällens sällskap. Först satt vi och lyssnade på musik en stund sedan gick vi ut och satte oss eftersom det var för högt ljud där inne för att kunna sitta och snacka. Väl ute satte vi oss vid ett bord och började snacka. Vi fick bland annat reda på att Martin var chefskock på en restaurang i Oslo och Stuart spelade i ett band. Vi hade väldigt trevligt och efter en stund började vi även snacka med en tjej och en kille som också satt vid vårt bord. Hon var från Grekland och killen från England. När de fick höra att vi var från Sverige berättade de om att de älskade Beck- böckerna. Några av filmerna har jag sett, men böckerna visste jag knappt om att de fanns. Än mindre att de var populära utomlands! Men där ser man! När klockan började närma sig 11 gick vi in eftersom de snart skulle stänga. Där inne träffade vi en dansk tjej (det var föresten hon som hade tipsat Martin och Stuart om stället) som var jättetrevlig. Hon bodde och jobbade i Brighton.
När puben stängde föreslog Martin att vi skulle se om vi hittade någon annan pub som var öppen. Så vi började gå iväg för att hitta en annan pub. Men nu gick det inte i bröllopstakt längre om man säger så. Det var snarare power walking! Hade jag haft ett par andra skor hade det väl inte gjort så mycket, men i mina nya skor, som var en halv storlek för stora och som dessutom hade en liten klack, ja.. Jag kände verkligen att jag hade ett par fötter! Efter att vi irrat runt i natten på Brightons gator hittade vi en liten pub som vi gick in på. Vi satt där ett tag, tills den stängde och då gick vi till nästa pub trots att vi var ganska så trötta då! När även denna pub stängde kände vi att det var dags att gå tillbaka till vandrarhemmet. På vandrarhemmet kom Chase och öppnade för oss och det första jag gjorde när jag kom innanför dörren var att ta av mig mina skor. Efter kvällens promenad hade såren gått upp och färgat mina vita skor röda. Eller ja, riktigt så illa var det väl kanske inte. Det var egentligen mer som en liten röd fläck, inte synlig om man inte verkligen kollad efter den, men ja det lät mer dramatiskt att säga så.. Haha =) (och för er som undrar så är klockan halv 12 på natten när jag skriver det här.. Det kan förklara en del =P). Även denna natt sov vi gott! I alla fall gjorde jag det!
Känner att även detta inlägg bli lite väl långt.. så jag berättar mer om resan i nästa inlägg!!
Puss å kram loui <3
Kommentarer
Trackback
