who knows just what the future holds?
Hallo!
Nu är gymnasiet över och jag behöver egentligen inte skriva mer på den här bloggen.. men tänkte att det kanske kunde vara lite kul ändå =)
Nu är som sagt gymnasiet över för min del. Den 5 juni tog jag studenten och det kändes underbart! Dagarna innan den dagen känndes overkliga, som om det vore en dröm. Det gjorde studentdagen också och jag undrar fortfarande om jag inte ska vakna upp snart. Men någonstans inom mig så vet jag att det faktiskt är verklighet och jag nu befinner mig i något som jag för ett halvår sen kallade framtiden.. Framtiden var då något som jag både såg fram emot, för att slippa det som var då, men även något jag fruktade. Det var något okänt och jag visste inte alls vad som skulle hända. Förrut var det annorlunda, vid sommarloven.. då var det bara skönt att skolan skulle ta slut så man kunde få vila och bara ha kul, för att sedan komma tillbaka till rutinerna i skolan på hösten. Det var som att någon annan "bestämde" vad som skulle hända i mitt liv den närmsta tiden.. i alla fall angående skolan. Nu efter studenten var det annorlunda.. då hängde allt på mig själv.. något som jag har tyckt har varit lite jobbigt. Tänk om jag skulle välja fel.. eller finns det något fel eller rätt vad gäller valen om min framtid?
Men även om jag var jättenervös inför studenten, så tror jag aldrig att jag varit så lycklig i hela mitt liv =) det var en underbar känsla! Och när jag sprang ut på trappan sjungandes på studentsången började tårarna komma och spänningarna att släppa! Det var en obeskrivbar känsla, men jag tyckte att den påminde lite om känslan av frihet och lycka!
Så nu står jag här; i framtiden. Den tiden som jag alltid tänkt att det är så långt dit. Men nu är jag här.
Jag vet fortfarande inte exakt vad som kommer hända i min närmaste framtid, men jag vet lite mer nu än jag visste då. I våras sökte jag till högskolan och nu har jag fått besked. Jag kom in på mitt andrahandsval, men står som nummer 1 som reserv om någon hoppar av på mitt första val.. så det är bara att hålla tummarna! Håller även på att leta jobb och ska börja ta körlektioner snart för nu vill jag verkligen ha körkort! Har även börjar fundera lite på att åka utomlands lite.. är sugen på att åka till skottland eller italien.. och paris.. men det dröjer nog ett tag.. Så det är delar av min framtid.. får väl se vad som händer mer..
Ibland önskar jag att man kunde få bestämma saker som kommer hända i framtiden.. sådant som inte går att bestämma själv eller som inte går att ändra på.. Mest av allt vill jag ha tillbaka min underbara vän. Jag saknar henne grymt mycket och när jag tänker på att jag aldrig mer kommer träffa henne gör det ont i mig. Det har gått lite mer än 5 månader och det har inte gått en dag utan att jag har tänkt på henne. Vissa stunder glömmer jag bort att hon inte finns mer och kommer på mig själv när jag ser en bild på henne. Några gånger nu i sommar har jag vart nära att skicka ett sms eller ringa till henne, men så kommer jag ihåg. Det finns så mycket jag vill berätta för henne och så mycket jag vill prata med henne om, sånt jag bara kunde snacka om med henne. Den enda gången jag kan träffa henne och snacka med henne är när hon besöker mina drömmar med sitt stora leende och sina bamsekramar. Men jag har börjat inse att hon inte kommer tillbaka hur mycket jag än vill det.. det är väl det enda jag vet säkert om framtiden..
Sen vet jag att jag ska sova nu!
Sweet dreams!
kramar loui
Nu är gymnasiet över och jag behöver egentligen inte skriva mer på den här bloggen.. men tänkte att det kanske kunde vara lite kul ändå =)
Nu är som sagt gymnasiet över för min del. Den 5 juni tog jag studenten och det kändes underbart! Dagarna innan den dagen känndes overkliga, som om det vore en dröm. Det gjorde studentdagen också och jag undrar fortfarande om jag inte ska vakna upp snart. Men någonstans inom mig så vet jag att det faktiskt är verklighet och jag nu befinner mig i något som jag för ett halvår sen kallade framtiden.. Framtiden var då något som jag både såg fram emot, för att slippa det som var då, men även något jag fruktade. Det var något okänt och jag visste inte alls vad som skulle hända. Förrut var det annorlunda, vid sommarloven.. då var det bara skönt att skolan skulle ta slut så man kunde få vila och bara ha kul, för att sedan komma tillbaka till rutinerna i skolan på hösten. Det var som att någon annan "bestämde" vad som skulle hända i mitt liv den närmsta tiden.. i alla fall angående skolan. Nu efter studenten var det annorlunda.. då hängde allt på mig själv.. något som jag har tyckt har varit lite jobbigt. Tänk om jag skulle välja fel.. eller finns det något fel eller rätt vad gäller valen om min framtid?
Men även om jag var jättenervös inför studenten, så tror jag aldrig att jag varit så lycklig i hela mitt liv =) det var en underbar känsla! Och när jag sprang ut på trappan sjungandes på studentsången började tårarna komma och spänningarna att släppa! Det var en obeskrivbar känsla, men jag tyckte att den påminde lite om känslan av frihet och lycka!
Så nu står jag här; i framtiden. Den tiden som jag alltid tänkt att det är så långt dit. Men nu är jag här.
Jag vet fortfarande inte exakt vad som kommer hända i min närmaste framtid, men jag vet lite mer nu än jag visste då. I våras sökte jag till högskolan och nu har jag fått besked. Jag kom in på mitt andrahandsval, men står som nummer 1 som reserv om någon hoppar av på mitt första val.. så det är bara att hålla tummarna! Håller även på att leta jobb och ska börja ta körlektioner snart för nu vill jag verkligen ha körkort! Har även börjar fundera lite på att åka utomlands lite.. är sugen på att åka till skottland eller italien.. och paris.. men det dröjer nog ett tag.. Så det är delar av min framtid.. får väl se vad som händer mer..
Ibland önskar jag att man kunde få bestämma saker som kommer hända i framtiden.. sådant som inte går att bestämma själv eller som inte går att ändra på.. Mest av allt vill jag ha tillbaka min underbara vän. Jag saknar henne grymt mycket och när jag tänker på att jag aldrig mer kommer träffa henne gör det ont i mig. Det har gått lite mer än 5 månader och det har inte gått en dag utan att jag har tänkt på henne. Vissa stunder glömmer jag bort att hon inte finns mer och kommer på mig själv när jag ser en bild på henne. Några gånger nu i sommar har jag vart nära att skicka ett sms eller ringa till henne, men så kommer jag ihåg. Det finns så mycket jag vill berätta för henne och så mycket jag vill prata med henne om, sånt jag bara kunde snacka om med henne. Den enda gången jag kan träffa henne och snacka med henne är när hon besöker mina drömmar med sitt stora leende och sina bamsekramar. Men jag har börjat inse att hon inte kommer tillbaka hur mycket jag än vill det.. det är väl det enda jag vet säkert om framtiden..
Sen vet jag att jag ska sova nu!
Sweet dreams!
kramar loui
Kommentarer
Trackback
